Ett riktigt hundliv

Blogg

Tankar

Jag och Cross påbörjar våran tävlingslydnadskurs i bruks på lördag och jag har fått i läxa att fundera lite över hur jag tänker angående träning och tävling. Jag var iväg på en privatträning för samma instruktör, för att hon skulle få se oss och veta lite hur jag tänker och för att vi skulle se om vi platsade på kursen. Och där fick jag med mig just det; att fundera på varför jag har såna orimliga krav på mig själv och varför jag har helt andra krav när det kommer till lydnaden mot rallyn. Rallyn tar jag mer med en klackspark och tänker typ "går det så går det". Men i lydnaden vill jag att allt ska vara perfekt. Vad kommer det sig?! Jag vet inte själv. Värdesätter jag lydnad högre? Har jag en förlegad bild av hur lydnad ska vara och se ut? Bryr jag mig om vad andra tycker om mina prestationer? Jag kommer inte fram till nåt klockrent svar. Det enda jag vet är att jag måste ändra på mitt tänk. Att jag måste försöka se på lydnaden på samma sätt som rallyn. Men jag tror nog att jag är lite på väg. För jag har ju startat Aska utan att vara helt klar, och då tänkte jag typ "går det så går det, så länge vi har kul". Men å andra sidan, under tiden vi satt där och väntade på våran tur så pratade jag med lite allt möjligt folk och ingen var ju klar, alla var nervösa, det lät som nybörjare hela bunten och ändå gick alla in och var skitduktiga. Är det därifrån mina krav på mig själv kommer? Att hela atmosfären runt lydnaden är helt annorlunda än i rallyn.

Jag har iaf fått en helt annan och ny insikt, när det gäller den lilla blå hunden. Jag har ju nånstans varit lite besviken på henne, att hon inte lever upp till mina krav och förväntningar. Utan att gå in på varför, men litegrann delvis efter privatlektionen så har jag iaf värderat henne annorlunda. Hon är speciell, ja. Hon är ganska svår, ja. Men hon är oxå fantastiskt rolig och arbetsvillig. Det gäller bara att hitta vad som funkar för oss. Och försöka att ställa kraven utefter hennes förutsättningar. Det har gett mig en ny inställning till henne och och våran framtid. Det känns bra. 

Det här inlägget blev mest svammel, men jag kan lika gärna fundera via text, det kan vara intressant att läsa längre fram och se hur det har gått för oss då. 


Målsättningar 2019

Då ska vi se om jag har lyckats utarbeta nån form av plan för kommande år.

 

Krut:

Vi harvar vidare med agilityn. Både individuellt och med laget hoppas jag. Nu kommer det däremot bli ett litet uppehåll, hur länge återstår att se. Då jag är gravid så börjar det bli tungt att springa och jag har inte en aning om när jag är i form igen. Förhoppningen är ju att kanske kunna göra nån start i sommar, eller iaf i slutet av sommaren. Men vi får se. Det får bli som det blir med den saken. Jag hade gärna låtit honom springa med sin husse om han hade gjort det, men Krut springer inte med nån annan än mig, så vi får väl vänta lite till på det där diplomet. 

 

Aska:

Eftersom agilityn inte är det bästa för hennes kropp och jag troligtvis inte kommer vara i toppform i år, så får vi väl se om det blir nån start alls. Blir det så blir det. Annars får vi väl helt enkelt satsa på andra saker, som funkar bättre för oss båda i år. Jag kommer fortsätta försöka komma med på så många NW tävlingar jag bara kan. Saker och ting kommer såklart att förändras med ett barn, men jag har inte en aning om hur så jag får planera utifrån det jag vet nu och så får det bli som det blir.
Jag börjar även äntligen känna ett sug efter att ge mig på Avancerad klass i rallylydnaden. Så det är inte omöjligt att vi tar tag i det i år! Målet är väl i så fall att komma igång med träningen och kanske få till en start. Blir det mer är det en bonus. 
Utställning kommer det bli om det finns nån i närheten och hon känns mjuk nog, men jag har inga direkta mål där. 
Jag hoppas att vi kan få till några starter i rundbana i år, men det hänger helt på hur hon känns i kroppen, och på hur mycket tid jag faktiskt kommer ha. Om inte annat så siktar vi på hemmaklubbens tävlingar iaf! Eller ja.. kanske inte den i vår. Då är jag nog ganska nyförlöst. Men nåt ska vi väl få till!

Hm.. Nosework, agility, rallylydnad, utställning och rundbana. Ja, det är väl det vi sysslar med.

 

Cross:

Lilla fåntrattscollien då? Ja, jag vet inte. Jag hade ju så grandiosa planer för henne. De har minskat något, men självklart har jag målsättningar även med henne! 
Agility tror jag att hon kan bli grym på, men jag ska se om jag kan lyckas övertala hussen att grundträna lite nu när jag inte kommer kunna röra mig så bra. Hon går ju så otroligt mycket bättre ihop med sin husse än med mig egentligen. Så de hade nog kunnat komma långt! Men jag måste nog ändå säga att målet är en officiell start. Kanske lite högt satt, men jag har ju hela året på mig.   Och hon tycker det är skoj och kan de flesta hindren, om än inte jättesäkert.

Jag kommer nog inte kunna låta bli lydnaden heller. Startklass ska vi väl banne mig klara av! Jag måste bara lägga om träningen lite. Jag kommer dock lägga det på is en tid då jag har anmält oss till både kurs och privatlektioner inför brukslydnaden. Jag har kommit fram till att vi behöver hjälp. Hon har kapacitet, bakom sin osäkerhet. Jag vill kunna få fram den! Men jag vet inte hur, så jag har vänt mig till nån som har mångdubbelt med erfarenhet och kunskap än jag. Jag hoppas det ska ge oss det vi behöver! Jag tänkte försöka klara av det innan förlossningen. Jag tänker att lydnad inte är så extremt fysiskt ansträngande för mig, men vi får väl se. 
Och sen hoppas jag att vi kan plocka upp där vi slutade. Lydnad går ju ändå att få till med ganska små ytor och medel. Så får vi se hur vi får till bruksmomenten. Nåväl. Man måste ha mål!

Vi ska även ta sista resultatet i Fortsättningsklassen! Innan förlossningen har jag tänkt. Men det är lite ont om tävlingar i närheten som går ihop med mitt jobb. Och förut så var min tanke att vänta med Avancerad klass och satsa på lydnad och bruks istället. Men jag har ändrat mig lite där och tänker att all träning är bra för oss, oavsett om vi kommer till start eller inte. Det känns inte nödvändigt, men träna lite mer rally kanske vi kommer göra iaf. Vi får se. Jag har iaf fått tillbaka suget lite som sagt!
Jag har även tänkt ställa ut henne. Kanske eventuellt se om jag kan få nån att göra det åt mig. Hon har potential. 

Men agility, bruks, lite rally och eventuellt lydnad, samt utställning. Ja, vi ska nog få det här året att gå oxå. 

 


 

 

 

För egen del då. Ja, det här är nog det osäkraste, mest svårplanerade året nånsin. Jag ska få mitt första barn och har inte en aning om hur jag kommer må av det eller hur mycket det kommer att påverka eller förändra mitt liv. Jag fattar såklart att det är MYCKET, men i övrigt går det inte att föreställa sig. Jag hoppas och tänker att jag ska kunna fortsätta göra det jag älskar, kanske bara på ett annat sätt, eller med lite mer hjälp. Jag försöker tänka att det löser sig och att det blir vad man gör det till. Men jag kanske inte VILL ut och tävla med ett barn. Jag kanske får helt andra prioriteringar. Jag kanske inte orkar. Jag har inte en aning, det kan bara tiden utvisa. Det ska bli spännande att läsa summeringen nästa årsskifte. 

 

 


Sammanfattning 2018

Då var det dags för årets sammanfattning för hundarna. Alltid lika kul och intressant. I år verkar jag ha följt de flesta av mina planer, förutom med Cross. 

 

Krut:

Målsättningen för 2018 var att fortsätta tävla agility och sikta på diplom i klass 1. Vi har kommit ett steg närmare genom att vi lyckades ta en pinne i Hoppklass i somras. Så nu har han 3 pinnar i Hoppklass och 1 pinne i Agilityklass. Han har tagit en pinne varannat år, så lagom till 2022 kommer vi att ha vårat diplom!   Då kommer han oxå att vara 12 år gammal så det vore ju bra att hinna med innan pensionen.   Nä, skämt åsido, han har gått bra i år, vi har bara inte tävlat så mycket. 
Vi har enbart gjort 9 starter i och då är 3 av dom med vårat nybildade lag Whip it!
Så individuellt har vi startat 6 gånger och kommit i mål 5 av de starterna. En enda disk är en enorm förbättring! Det innebär framförallt att vi har klarat slalom i 7 av 9 lopp i år! Vi har även placerat oss som 2, 2, och 4 i 3 av loppen, men med endast en nolla som då resulterade i pinne. Med den statistiken så hade vi nog kunnat plocka fler pinnar om vi bara hade startat lite mer. Men jag är sjukt nöjd oavsett!

 

Aska:

Med Aska hade jag lite fler målsättningar. Nose Work, agility, kapplöpning, lydnad och rally plus nån utställning. Allt beroende på hennes kropp.
Dock så hade jag inte speciellt högt ställda målsättningar, därför så har vi nog faktiskt uppnått de flesta. 
Vi har tävlat på så många Nose Work tävlingar som vi har lyckats komma med på, vilket bara är 3 stycken!  Men vi har haft skoj och utvecklats enormt. Dessutom har vi lyckats ta ett diplom till, i TSM. 

Vi har gjort 2 starter i agility och kommit i mål 1 gång, dock utan resultat. Men vilken hund va?! Jag är imponerad med tanke på hur lite hon har tränats i agility. Hon är en stjärna!

Hon har även gjort 1 start i kapplöpning med en vinst som resultat. Återigen; klockren!

Vi har faktiskt fått till en start i Startklass lydnad oxå, där vi fick ihop 91 poäng och en härlig känsla. Med mer rutin skulle vi lätt lyckas! Nu undrade Aska litegrann vad vi höll på med eftersom jag tävlingstränat så väldigt lite. Helt mitt fel, men jag tenderar att ha lite bråttom ibland. Det är ju så kul att tävla! 

Det har inte blivit nån enda start i rallylydnad, inte heller nån utställning. 

Så när jag ser tillbaka så här så har vi verkligen tävlat extremt lite, men ändå med helt ok resultat. Jag måste säga att hon hållt sig relativt fin i kroppen oxå. Hon blir lite sämre på vintern, speciellt när det är halt och skare. Att det är kallt går ganska bra, jag är noga med att hålla henne varm, men just att halka eller oberedd trampa igenom skare tar mest på en liten trasig kropp. Självklart är jag noga med att hålla henne kopplad om det är halt och i största möjliga mån undvika just de här sakerna, men det kan vara lite svårt. Men vi kör laser och har Back on Track täcke och gör så gott vi kan, och jag tycker det känns som att vi börjar lära oss att hålla henne i så bra form som möjligt med hennes förutsättningar. 

 

Cross:

Cross hade jag många planer för. Det har väl gått så där. Det blev inget diplom i Startklass, inte ens ett enda uppflyttningsresultat. Hon är för störd av miljön och lyckas inte hålla ihop och koncentrera sig tillräckligt länge. Och jag lyckas inte få till det. Som bäst har vi fått 153 poäng och det krävs 160 för uppflyttning. Jag tycker oxå personligen att det har blivit svårare att lyckas i Startklass än förra Klass 1. Visst, momenten är lättare och mer anpassade, men bedömningen är mycket hårdare! Eller poängsättningen snarare.    Vi har gjort 3 starter i lydnad. Och 4 starter i rallylydnadens fortsättningsklass med 2 uppflyttningsresultat. Så där har vi ett resultat kvar att ta, men det kommer. Poängen är helt ok, men hon har som sagt svårt att hålla ihop och koncentrera sig en hel runda, även om jag får prata och tjoa betydligt mer i rallyn. 

Vi gick faktiskt en agilitykurs men sen har jag varit sämst på att träna vidare. Jag skulle nog däremot säga att hon har testat på alla hinder och förstått de flesta. Nu krävs mest mer erfarenhet för att få upp lite mer vana och hindersug. Jag tvivlar dock inte på att det kommer, problemet är bara återigen hennes bristande koncentrationsförmåga. Det kan göra mig lite lätt frustrerad. 

Hon ställdes bara ut en enda gång, med Excellent som resultat. Hon får superfin kritik, men ena örat envisas med att stå rakt upp. Om nån som är lite duktigare ställde henne tror jag däremot att hon skulle stå sig riktigt bra. 

Det blev ingen start i bruks.

Men ett MH fick vi till! Jag får nog säga att den beskrivningen vi fick där stämmer in ganska bra på henne. Hälsar och kan bli hanterad, men blir inte exalterad. Kunde tänka sig att leka lite, klent bett men hon kampade iaf. Rädd för overall och skrammel, men avreagerade snabbare än jag trott. Ointresserad av allt på avstånd. 3:a på skott, inte så mycket för att hon brydde sig om skotten egentligen, utan det kändes mer som att hon fick den bedömningen pga att hon absolut inte ville leka. Varken före eller efter skotten. Det var 30 grader varmt och det är tufft för en liten fånig hund att genomgå MH så vid det laget var hon klar. Försökte dock inte sticka eller nåt när det smällde, hon stod mest och tittade upp bland träden, som att det sköts fåglar. Hon är märklig.  

 

 


 

 

Och för att sammanfatta min egen del i det hela: jag har både tränat och tävlat väldigt lite i år. Min målsättning var ju den raka motsatsen, men mitt år har varit väldigt turbulent med många stora förändringar och en hel del depression och panikångest. Hundarna får mig alltid att må bättre, men jag orkar inte träna dom när jag inte orkar med mig själv. Och det måste jag acceptera. Annars mår jag bara ännu sämre. De får sina promenader och aktivering och jag är helt övertygad om att ingen av dom mår dåligt eller saknar nåt, även om de knappast hade tackat nej till mer träning. Men livet går upp och ner och just nu känns det som att det har vänt och jag hoppas att nästa år innehåller ännu fler framgångar!

 

Länk till målsättningarna för 2018:
http://www.aktiva.familjehundar.se/Blogg?dtc=2018-01&dts=2018-01-01

 

 


Aska tävlar NW1 TSM

Efter några månaders tävlingsuppehåll av olika orsaker så var Aska och jag äntligen anmälda till en Nosework tävling i Karlstad!

Det var lottning och vi fick startnummer 46 av 50. Snacka om tur! Trodde att det skulle bli en överdrivet lång dag, men när vi väl var på plats så visade det sig att löptikar (3 stycken) startade sist och vi startade fordons och utomhussöken i bakvänd ordning, så helt plötsligt hade jag startnummer 2!

Vi började med fordonssöket där Aska skulle söka igenom en personbil samt en fyrhjuling med kärra. Vi började med bilen där hon inte markerade nånstans. Sen gick vi över till fyrhjulingen. Jag anade att hon hade nåt i näsan precis vid kroken mellan fyrhjuling och kärra, men det var så väldigt otydligt att jag inte vågade säga nåt. Vi rundade kärran sen kom vi tillbaks till kroken igen och hon gick förbi igen, men efter grundligt sniffande. Jag var fortfarande för osäker. När domaren sa 30 sekunde kvar så tog jag tillbaka henne en tredje gång och den här gången markerade hon, om än otydligt, men jag var ju tvungen att säga nåt. Och det var rätt!

Sen var det utomhussök. Vi skulle i princip söka av en vägg och en altan på en gillestuga. Den här gången var doften under en av stolsbenen på en av stolarna som stod på altanen. Det visade hon supertydligt och snyggt! Rätt igen.

Sen blev det lite väntetid innan det var dags för behållarsök. Jag hade bestämt mig för att om hon markerade (även om hon kan vara lite otydlig) så skulle jag lita på henne. Det gällde alla fyra söken. Tidigare har jag låtit henne kolla av alla lådor innan jag tagit tillbaks henne till den hon markerat så hon har fått visa igen. Men hon är så pass säker på det hon gör att det känns onödigt fegt av mig. Så den här gången sa jag 'markerat' direkt när hon visade vart doften var. Och hon var dessutom väldigt tydlig så jag behövde aldrig vara osäker. Tänka sig att träning lönar sig!  3 av 4 sök avklarade!

Sist var det inomhussök i en slags loge av nåt slag. Det stod lite pallar och några stolar och bord. Vi började med att söka längs väggen och på det som stod i vägen, men Aska gick med väldigt hög nos och eftersom jag visste att det fanns chihuahuor med i startlistan så visste jag oxå att doften skulle vara väldigt lågt. Hon markerade inte minsta lilla på första varvet så vi tog ett varv till. Den här gången var hon mycket noggrannare och sökte både högt och lågt. Och så fort näsan var på rätt höjd så hittade hon och markerade doften tydligt och snyggt på golvet under pallarna. Rätt igen och vi hade satt alla 4 söken!

TJOHOO!!

Sen fick jag lite panik en sväng när jag kom på att hon hade hoppat upp med tassarna mot kärran lite snabbt, då jag visste att det ger avdrag. Jag tänkte "Neeeej, alla sök avklarade och så drar vi på oss fel på en sån skitsak och sumpar allt!" Men sen fick jag veta att man får ha 3 poängs avdrag och ändå klara sig, så då var det bara att hålla tummarna och invänta prisutdelningen.

Jomen visst, vi hade klarat det och tagit vårat första diplom i TSM (hon har ett i TEM sen tidigare)! Jag är så stolt över den där fantastiska hunden med den fantastiska näsan!

 


Aska skadad

Går en fin foto-promenad med hundarna och när vi är nästan hemma så springer Aska och Cross för full fart i skogen och eftersom whippar har typ världens tunnaste hud utan päls så lyckades Aska slita upp ett stort hål i bogen när hon (troligtvis) sprang in i en pinne..

Det fick bli en akuttid till djursjukhuset, vi kom in direkt och hon syddes ihop. Inget allvarligt var skadat, det var bara en reva i yttersta hudlagret, tack för det!


Bloggerska

DSC_9569

Blogghistorik

«februari 2019»
tiontofr
010203
04050607080910
11121314151617
18192021222324
25262728

Senaste inlägg
Tankar
Målsättningar 2019
Sammanfattning 2018
Aska tävlar NW1 TSM
Aska skadad
Aska vinner sitt lopp!
Oväntat
Lydnad!
Cross 2 år!
Cross på rally

Senast kommenterade
Aska skadad
Angenäma bekymmer
Colliemöte
Exteriörbeskrivning
Lydnadstävling i Finspång
Lydnadsträning
Styrelsemöte
Ridhusträning
Lydnad
Målsättningar 2013

Arkiv
2019
  •    Februari
  •    Januari
  • 2018
    2017
    2016
    2015
    2014
    2013
    2012