Men den här gången hamnade vi inte på pallen. Den här gången valde jag att bryta.
Spåret var först ut även här, men redan innan dess så var Cross jättekonstig. Hon var obekväm, ville tillbaks till bilen och ville inte alls vara med. När vi gick ut till spåret så blev hon rädd för och skällde ut TL. När jag selade på henne så stod hon bara och skakade. Men jag tänkte ändå att det kanske klickar till när hon väl kommer ut i spåret och hon glömmer vad det nu var som var så jobbigt. Men icke. Återigen såg jag ju vart spårläggaren hade gått och Cross tog sig väl fram på ett ungefär, men att kalla det för att spåra vore att ta i. Inte en pinne hittade hon och jag visste inte riktigt hur jag skulle bete mig, om jag skulle bryta eller harva på. Vi tog oss runt på nåt sätt, och när jag såg slutapporten så tänkte jag att hon väl iaf kunde få "hitta" den och få ett bra avslut genom att lyckas med nåt. Men trots att jag i princip stod på pinnen och pekade på den så ville hon absolut inte veta av den.
När hon är sån så ser jag ingen anledning alls att fortsätta, plus att vi ändå var körda. Så det blev en kort och misslyckad tävling. Vi åkte hem, men trots allt en erfarenhet rikare. Det enda jag kunde tänka på var hur jag kunde ha förberett henne bättre, fått henne att släppa va det nu var som störde henne och fått in henne i rätt mode. Jag kan inte för mitt liv tänka mig att hennes beteende hade att göra med att vi tävlade dagen innan oxå, för den här hunden blir inte trött. Så jag åkte hem med en plan.
2021-09-26 15:37