Så var det dags för ännu en appellspårtävling. En som jag lyckades få efteranmäla mig till. Och vilken tur då, eftersom inte bara hamnade på pallen den här gången utan dessutom fick uppflyttningspoäng! 
Sen förra tävlingen och det misslyckandet så hade jag som sagt en plan. Den gick väl i princip ut på att starta igång Cross' näsa. Hon älskar ju att markera sina pinnar så medans vi väntade på tävlanden innan oss så var det det enda vi gjorde. Spåret gick först även denna gång och jag hade möjligheten att vara ifred vid bilen där jag helt enkelt kastade in en spårpinne i det höga gräset vid vägkanten så hon fick leta och markera. Det är nåt hon kan så hon blir både trygg och glad över att lyckas. Det finns inget bättre i livet än godis enligt Cross. Sen gick spåret på ett gärde med väldigt högt gräs den här gången, eller det var väl egentligen en oanvänd hage. Och det var så häftigt att se vilken skillnad det var på hunden den här gången. Domaren sa att jag gärna fick passera spårupptaget en gång för vi kom in på sniskan, tanken var att vi skulle få rakt påsläpp såklart, men det visade sig vara ström i staketet så vi fick gå runt. Men jag sa att jag helst bara ville släppa på för Cross hade redan tagit upp spåret och var jättesugen på att få börja jobba! (vi tränar ju dessutom aldrig nånsin raka påsläpp så det kändes inte som ett problem) Men mycket riktigt, Cross var sugen, hon ville markera pinnar! Så hon ångade iväg, fullt drag i linan, markerade alla pinnar och jag vet inte om hon gått så snyggt nånsin i sitt liv! Det blev full pott av båda domarna. De sa att de möjligtvis kunde ha dragit nåt halvt poäng för att hon tappade lite i vinklarna, men eftersom hon aldrig slutade jobba och löste det snabbt och snyggt så tyckte de inte att det behövdes.
Jag var så sjukt jävla glad över att min plan hade lyckats och att jag hade fått tillbaks min spårhund! Nu var det bara resten kvar..
Jag hade tyvärr inte så höga förhoppningar om budföringen då den trasslat sen tävlingen i Degerfors.. Men världens bästa hund sprang ut och sprang hela vägen fram, sen att hon nosade på "godishanden" och konstaterade att det inte var värt det och sprang tillbaks kan jag leva med. Supertrist såklart, men vi fortsätter jobba på det och jag gläds ändå över att hon inte tvekade utan springer sina 50 meter. Känner man till Cross' historia så kan man nog förstå.
Sen var det lydnad och våran vana trogen så var den inte så snygg men lika säker som vanligt. Inga nollor och en 10:a på platsliggningen. Och där var vi i hamn!
Äntligen tillräckligt med poäng i specialen! Så nu är vi uppflyttade till lägre klass! 
2021-10-09 06:24