Efterlängtad lydnadskurs idag! Den här gången var min plan att vara där i goood tid och ge Knox en chans att pissa ur sig och varva ner lite innan vi skulle börja träna och koncentrera oss. Eftersom jag är den jag är så kom vi väl 2 minuter före utsatt tid. Bra där Maria! Eftersom vi, otroligt nog, faktiskt inte var sist så hann jag gå en liten runda och rasta av honom iaf, men det där med att varva ner kunde jag ju glömma. Skäms på mig.
Nu blev det så pass bra ändå att Prickis (instruktören) ville att vi skulle börja alltihop med att leka med våra hundar. Jag tänkte "Seriöst, vill hon verkligen att jag ska dra upp den här fjädern ännu mer?!" Men efter att ha fått superb handledning i vad jag skulle sträva efter alternativt inte tolerera, så körde vi igång! Jag hade med mig en kampleksak och vi kampade! Herrejösses, man skulle kunna tro att jag har ett helt koppel rabiessmittade vargar om man bara lyssnar på hur det låter när Knox är i gasen. Men han balanserade sig fint! Jag var tydligen tillräckligt rolig för han struntade fullständigt i andra hundar (trots att alla busade och planen är rätt liten) och gick in med sina sedvanliga 120% i både leken och träningen. Vitsen var att vi skulle höja nivån för att få upp farten i fria följet och ingångarna. Nu har ju Knox rätt bra med fart för det mesta, men jag gillade verkligen attityden vi fick till. Dessutom fick vi lika bra råd i hur vi skulle pausa och varva ner mellan lek/träningsstunderna. Vilket är helt nödvändigt med en så pass högtempad hund som Knox. Att dra upp aktivitetsnivån är aldrig nåt problem, däremot så brukar off-knappen vara ganska glapp eller för det mesta - ur funktion.
Det var nog det som kändes allra bäst, känslan när jag kunde trycka på båda knapparna och verkligen använda mig av dem var fantastisk!
Guld är att gå för en bra instruktör!
På hemvägen så passerade jag ju ändå ridhuset där min klubb har sin vinterträning och tänkte att "Javafan..." så jag svängde förbi. Lydnad ville jag inte ge mig på eftersom känslan från kursen var så bra. Dumt att utmana ödet. Men lite agility kunde vi inte låta bli. Och vilka jäkla slalomingångar han satte! Inte ett fel, en enda gång! Dessutom snygga kontaktfält. Jag är mer än nöjd!
Knox oxå tydligen, han har sovit sen vi kom hem. 
Krut var däremot som en liten osalig ande. När han är hemma med husse så ligger han tydligen bara och deppar i soffan. Så det var ju bara att slita fram klickern och försöka stimulera även den hundhjärnan. Tur att han inte kräver så mycket, min lilla stjärna. Speciellt nu när han är skadad. Men jösses vad rolig han är att klickerträna! Så smart och kvicktänkt och orädd. Han visar upp hela registret och det finns nog ingen som kan klå hans enorma ljuvlighet!
2013-01-13 21:47 | 0 kommentarer