Ett riktigt hundliv

Blogg

Kapplöpning

Jag började dagen med att kratta mig till 5 nya fina blåsor i händerna när vi fixade till kapplöpningsbanan på klubben. Efter ca 4 timmars slit så var banan i sånt pass skick att vi kunde ta ut våra hundar och träna på den. Bland alla Greyhounds och Whippets så är det en viss långnäst stortuta som utmärker sig en del. Ni ska se honom i närheten av kapplöpningsbanan... Han är verkligen dubbelt så jobbig som alla de andra kapplöpningshundarna tillsammans. Han blir helt tokig när harmaskinen startas. Om Krut hade haft ens hälften av Knoxs intensitet vid banan hade den där licensen varit fixad på ett litet kick.

Som belöning för sitt oskick fick Knox självklart springa ett varv, vilket inte gjorde honom ett dugg tröttare.

Sen var det Kruts tur, han har en rolig grej för sig, den grabben. Han är måttligt intresserad av harmaskinen eller när andra hundar springer, men han är däremot helt galen i startboxen! Han ska in i den till varje pris! Idag fick han dock starta ur öppen bur (till sin stora besvikelse) och sen springa ett varv. Han hade stora, mjuka språng och flera där tyckte att det såg jättefint ut. Som avslut så satt han dessutom fast i trasan! Bästa killen.


Månadstävling

Månadstävling i agility på hemmaklubben ikväll! Vi var några få tappra själar som hade tagit oss dit. (trots ett fantastiskt väder) Den här månaden så var det Hoppklass som gällde.

Banan hade några luriga fällor men Knox var väldigt lyhörd och ovanligt lättstyrd (kanske dags att jag börjar vänja mig vid det?) så vi tog oss runt felfritt! Det var bara en Kelpie som var snabbare än oss så vi kom tvåa. Det börjar äntligen kännas som att vi är ett team, jag och Knoxen!


Kursupprop

Kursupprop för valp, allmänlydnad och spårkurs på Brukshundklubben ikväll. Jag ska gå med som assistent på allmänlydnadskursen. Ska bi intressant att lära känna nya hundar och deras människor.


Vårtäcke

Idag har jag sytt klart Kruts senaste täcke. Vid det här laget har jag testat flertalet olika modeller och justerat dem både hit och dit, men nu börjar jag känna mig riktigt nöjd.

Vet dock redan några små justeringar som kommer fixas till nästa täcke.. Förbättringar kan alltid göras!

1-DSC_7042

Yttertyget är regntätt och insidan är fodrad med fleece. Magplattan är fäst med kardborrband, för att kunna vara helt avtagbar. (tvättbehovet är störst på den) Kragen och kantbanden är även de i fleece och så pyntade jag med en fleece-tass på var sida.


Agilitytävlingar hela dagen lång!

Idag har vi haft inofficiella agilitytävlingar till förmån för Sveriges deltagande i World Agility Open (http://worldagilityopen.com/) och jag har både tävlat och varit funktionär.

Dagen började sådär, under natten hade det fallit nästan en decimeter snö, så jag hade vissa besvär med att ta mig hemifrån. Vi har en uppförsbacke från gården som kan bli lite besvärlig, speciellt om man har så blanka vinterdäck som jag.. Men efter lite skottande och saltande så kom jag iväg!

Första klassen var tunnelrace där jag hade vågat mig på att anmäla båda grabbarna! Det var svårt att gå banvandring för två helt olika hundar, som ligger ljusår ifrån varandra i träning och erfarenhet! Det resulterade i att jag lyckades vara ivägen för Knox några gånger när jag rörde ihop det lite, men han löste det superfint och var så himla lyhörd och hade skitkul! Vi nollade, men inte på nån supertid, så det resulterade i en 10:e plats.

Sen var det då dags för Kruts debut! Jag var osäker på om vi ens skulle lösa starten, men när jag gav ett OK! så for han som skjuten ur en kanon och det var ju bara att försöka röra på påkarna! Han tog tunnel efter tunnel så himla fint och hade en väldans fart. Det enda jag verkligen ångrar är att jag inte gjorde som jag först hade tänkt, nämligen att springa i mål efter tunnel 10. Men man är ju dum som vanligt, tycker att det går så himla bra och ska bara liiiite till... Det resulterade i att han tappade fart och blev lite fundersam, ovan som han är vid en så lång bana. Efter tunnel 15 så orkade han inte hålla ihop längre utan sprang och hälsade på domaren och därefter så tog han en tunnel på sitt eget vis, nämligen genom att springa uppepå den istället för igenom den.  Vi diskade oss såklart, men jag tror vi hade lika kul båda två!

Efter dessa lopp så var jag funktionär i några klasser innan det var dags för hoppklass och ny start med Knoxen. Det var skitnyttigt att bara sitta och kolla flertalet lopp innan banvandring så man hade en aning om vad som verkade funka bra och inte.

Knox hade startnummer 9 och vi gick in och nollade loppet på snabbast tid och vann klassen.

Agilityklassen kändes precis lika fin den, Han var lyhörd och följsam, inget skällande eller flams utan full fokus! Kontaktfälten var klockrena och det enda misstaget jag gjorde var att jag inte var tillräckligt snabb vid ett hinder som skulle springas runt och hoppas tillbaka, vilket resulterade i att han tog det rakt fram istället. Jävligt synd, för resten flöt så fint att vi hade kunnat vinna den klassen oxå.

Den här dagen kommer jag leva länge på, satan vilken duktig Collie det börjar bli och vad härligt det var att få springa med mitt lilla svartKrut!


ReDog

Äntligen var det då dags för återbesök till ReDog för Krut och förstagångsbesök för Knoxen!

Krut hade första tiden och Stefan började med att fråga hur jag upplever honom i vardagen och vad vi har gjort sen senast. Sen ville han se honom i rörelse. Han såg inga avvikande mönster alls utan tyckte snarare att han hade ett lätt och fint steg. Efter det så klämde och kände han igenom honom och belastade alla leder och böjde och bände och drog så jag var rädd att min lilla Whippetpinne skulle gå av. Men han kunde inte göra annat än konstatera att en hund inte blir friskare än vad Krut är nu. Han har en stark, sviktande rygg, torra leder, jämna muskler och bra rörelser. Jag frågade självklart vad jag ska tänka på i framtiden och även hur mycket och vilken form av träning Krut kommer att klara av. Han tyckte att jag skulle fortsätta vara lika noga med upp -och avvärmning som innan och tänka på att hålla honom varm och i största allmänhet vara rädd om honom, men han såg heller inga hinder i att fortsätta göra precis samma saker med honom som jag gjorde innan han skadade sig. Agility var inga problem och inte heller att släppa honom på banan. Jag förklarade att jag helt hade släppt tanken på att låta Krut bli kapplöpningshund men han tyckte absolut att jag skulle ta licens på honom och vem vet, kanske gör jag det?

Efter Krut så var det Knoxs tur. Vi kände att vi ville göra en friskvårdsbesiktning på honom, bara så man vet. Han har aldrig haft några problem med nånting, men det känns alltid bra att få svart på vitt att allt är som det ska. Det blev ungefär samma procedur där. Först fick vi berätta lite vad Knox används till och hur vi upplever hans hälsostatus. Sen ville han se rörelserna. Han såg inga konstigheter utan tyckte att Knox hade ett bra driv och rörde sig ledigt. "Hans rygg är rak som en fura!" Vad nu det innebär?  Sen var det klämdags. Det stretchades och drogs och klämdes och trycktes på precis allt. Knox fick ungefär samma diagnos som Krut - stark rygg med bra svikt, torra leder, jämnt och fint musklad och välbalanserad. Vi fick överlag väldigt fina vitsord av Stefan över Knoxs fysik. 

Fy fan vad bra det känns!

Bloggerska

DSC_9569

Blogghistorik