Ett riktigt hundliv

Blogg

Kapplöpning

Så.. idag var dagen D... Dagen då Krut skulle få springa med annan hund, utan mattes klantiga start-miss.

Vi var till kapplöpningsbanan igår för jag ville se om det kunde finnas någon som helst möjlighet för honom att skada sig på burgallret i boxen. Jag vet att jag är superfånig, men jag vill kunna känna mig lugn med att stoppa in honom i boxen och jag vet att jag inte skulle bli det förrän jag hade gjort en noggrann kontroll av läget. Det kändes iaf som att han skulle bli tvungen att lyckas med det omöjliga för att få ut en tass så pass mycket att det skulle kunna hända nåt.

Så därefter bestämde jag mig för att sätta in honom i startburen idag och sen placera mig på sidan av banan (men framför startburarna) så jag kunde se exakt vad han gjorde där inne. Så fick det bli oxå! Plus att jag använde mig av plastskivan som är tillåten att ha vid start. Det kändes bra att kunna se ordentligt hur han betedde sig. Visst krafsade han på skivan, men jag var aldrig orolig att han skulle skada sig. Bra känsla så långt! Sen öppnades burarna och starten blev klockren. Men mitt skrälle till hund kastade bara en snabb blick på trasan, sen vändes hela fokuset till den andra hunden.. Han knuffade på henne hela jäkla raksträckan sen såg jag inte exakt varför han gav upp i kurvan, men när han väl hade gett upp och slagit över fokuset på harmaskinen igen så behöll han det åtminstone tills den stannade. Bilden har hussen tagit precis när de kommer ur kurvan och det är ju så här man önskar att hela loppet hade sett ut!

DSC_8549

Så nu är frågan hur man går vidare härifrån...? Det jag framförallt måste fundera lite på är hur viktigt det är för mig att han ska ta sin licens.. För det kommer i så fall krävas lite omstrukturering i vardagen för hans del och kappträningen kommer prioriteras. Vi får se, jag ska fundera lite som sagt. Jag är iaf oerhört glad för all hjälp och stöd jag får från klubben! 


Torsdagsträning

Fy fan vad häftig han är, min lilla vinthund!

Idag hade vi första organiserade torsdagsträningen för i år. Jag "hade hand om" rallylydnaden. Tanken är att det ska finnas någon i varje träningsgren (rallylydnad, agility, lydnad och bruks) som kan visa och svara på frågor om det kommer nya förmågor. Nu gjorde det inte det idag, men vi var ändå några som tränade. Och det hade kvittat mig om jag så varit själv, för jösses vad duktig Krut var idag! Han är ju verkligen inte lydnadstränad det allra minsta. Vardagslydnad och lite allmänt hyfs har han så klart, men inte lydnadslydnad. När jag säger sitt så sätter han sig, men han är ju uppe lika fort med rumpan igen. Och jag har inte direkt brytt mig. Men nu blir det ändring på det! Och han är såå duktig! Har lärt sig massa nya saker och är så sammarbetsvillig!

Jag passade självklart även på att träna lite agility. Det är framförallt slalomet vi nöter vidare på. Så många, korta pass som möjligt. Och han är så jäkla duktig även där! Vi tränade på som vanligt några vändor, sen körde vi lite raksträckor på hopphinder (jag vill kunna få honom att suga på hinder själv och inte vända tillbaka mot mig. märkligt nog är han ju lite snabbare än vad jag är.  ) Sen när jag var nöjd så var det någon annan som tränat på slalomet och alltså tajtat ihop det betydligt. (det var inte helt rakt dock) Jag kunde inte låta bli.. Jag testade att skicka in Krut och tror ni inte på fan att han gör precis det han ska!! Jag vet att jag inte ska gå så fort fram, men jag ville bara testa lite.. Det här kommer bli hur bra som helst!

Jag gick tillbaka till rallyplanen för att köra lite till där (vi ska ju tävla...!  ) och denna gången testade jag utan koppel. Jag har en dålig vana att hålla på och dra i det där jäkla kopplet fast det inte alls behövs! Gör precis likadant i lydnaden med Knox.. Nåväl, utan koppeltrassel så gick det så himla mycket bättre! Jag säger det igen; han är så himla häftig min lilla stjärna och jag blir så otroligt glad av att träna med honom!

Om ni undrar var Knox höll hus så var han med sin husse på brukslydnadskurs hela kvällen.


Stallet + agility

Jag är så glad att jag har min lilla whippetpinne såna här dagar när hussen och hans hund är borta. Först gjorde han mig sällskap i stallet där han skötte sig exemplariskt under ridturen!

  IMG_4056

Svart/vita grabbar!

Senare åkte vi till Brukshundklubben för att passa på att träna lite innan rallylydnadsmötet.

Slalomet börjar gå riktigt bra, det känns verkligen som att jag har hittat rätt metod för Krut! Han springer hela 12-pinnars allén utan att gå ur och framförallt så verkar han tycka att det är kul! Det funkar inte att traggla med honom och på det här sättet så kan han ha fart och det är lagom avancerat. Jag tror inte det blir några större problem att tajta ihop slalomet i framtiden. Nu gäller det bara att jag inte går för fort fram.


Saknar

Den här bloggen handlar i huvudsak om hundar, hundträning och hundtankar. Men mitt liv består av mer, tro det eller ej. Till exempel så delar jag livet och mitt hundintresse med världens finaste man. Och för tillfället är han och hans hund på västkusten för att jobba lite.

Jag saknar dem båda. 

IMG_3825


Kapplöpning

Idag var det bara Krut som var med till kapplöpningsbanan. Knox var med sin husse på patrullhundsinformation.

Det blev bestämt att Krut skulle få springa supersprint med en äldre tik. Jag var hur nervös som helst. För att ge er lite bakgrund. För att en hund ska få kapplöpningslicens så måste de kunna springa "rent". Vilket alltså innebär att de inte får bry sig om de andra hundarna, de ska bara fokusera på trasan! Krut visade ganska tydligt förra året att han hade större intresse av andra hundar än trasan.. Men han är hane och ung, det är tydligen inte helt ovanligt. I år har han blivit betydligt mer traständ! Så min förhoppning är att fokuset ska flyttas. 

Jag valde ytterbur till Krut, eftersom han förra året alltid valde ytterspår när han kom ut ur buren. Första misstaget som visar hur grön jag är på det här. Krut är inte samma hund som han var förra året. Tiken hade bur nummer 3, alltså i mitten. Gallret far upp och ut flyger ett svartkrut som blir helt överrumplad över att det är en hund ivägen på hans väg mot trasan! Han blir skitförbannad och anfaller, som tur är så är det en van och säker tik som bara sa ifrån, men fortsätter springa! Även Krut springer efter trasan och resten av loppet springer de sida vid sida! Allt går så inihelvetes fort så jag hinner ju inte med att se exakt vad som händer.. Men han som fångade upp hundarna vid harstopp berättade sen att Krut hade sprungit resten av loppet helt rent och även att tiken som i vanliga fall alltid springer tajt längs staketet trängde ut Krut i kurvan för att lixom tala om att "Skärp till dig och gör det du ska, pojkspoling!" De är förjävla fantastiska dessa kloka gamla tikar! 

Jag kände mig ganska ledsen och nere efter loppet dock, min snälla urgulliga lilla whippetpinne som aldrig säger ett ljud gav sig på en annan hund! Jag undrar när jag ska inse att de instinkterna man lockar fram på en kapplöpningsbana inte är samma som när han ligger hemma i soffan eller hoppar över lite hinder på en plan. Det här är han avlad för, han är traständ och taggad ut i klospetsarna!

Nu är det snälla och kunniga människor jag har att göra med på klubben så de försäkrade att det inte var nån fara och försökte muntra upp mig. Jörgen kunde till och med tänka sig att låna ut samma tik nästa gång igen, men under förutsättning att Krut startar i innerbur.. De springer ju alltid med munkorg, så det händer inte så mycket, men det känns ju ändå inte så kul. Här kommer jag med ett förklätt litet monster lixom. Nåväl.. Det är mycket som står på spel nästa gång. Om Krut slipper sota för mina nybörjarmisstag och kan få en schysst chans på banan, men ändå inte springer rent, då är det nog bara att inse att det inte blir någon licens. För jag vet ärligt talat inte hur man korrigerar ett beteende som görs i 50 km/h..

Men självklart hoppas jag att det bara blev lite kaos i starten och om han slipper det så ska han springa rent! Det återstår att se. Han är givetvis det finaste jag har oavsett - med eller utan licens!

DSC_0204


Fotografering

Jag fick förfrågan om jag kunde tänka mig att fotografera en kull med ettåriga kelpies. Samma kull som jag fotograferade som valpar. Självklart kunde jag tänka mig det! De hade sitt läger på klubben så det var ju bara att åka dit för 7:e gången på 8 dagar. 

Vädret var väl inte perfekt, men solen tittade fram då och då iaf. Jag fick ett gäng riktigt lyckade bilder och hoppas att hundägarna tycker det oxå.

Jitam

Liten blir stor...

Efteråt så passade jag självklart på att träna lite hund.  Det var bara Krut som var med så det fick bli agility för hela slanten. De hade byggt upp en bana som jag kände att jag ville passa på att testa lite på. Krut har ju mest kört väldigt enkla kombinationer med mycket motivation och lite handling. Men jag tänkte att vadå, han vet ju inte om det blir fel eller inte. Så vi testade de första 7 hindrena, med byten och rätt tunnelingångar och allt och se på fan att vi satte det! Inte på första försöket, men vi fick till det. Han sprang dessutom hela 12-pinnars slalomet (fast som allé då) och det kändes bara så jäkla bra!


Möte inför torsdagsträningarna

Eftersom jag ändå skulle till klubben även idag så passade jag på att fråga en klubbkompis om hon ville träna lite rallylydnad med mig. Det ville hon absolut! Även hussen hängde på (han skulle oxå vara med på mötet) och testade detta med sin Collie. Han blev så pass förtjust att jag inte längre har nån Collie att träna eller tävla rallylydnad med.  Tur att jag har min svarta lilla stjärna!

Förutom rallylydnaden så lånade jag Knox till lite lydnad, idag fick det blir apportering och så skavde vi vidare på linförigheten.

Jag hann ta några hinder med Krut oxå innan mötet, han är fantastisk!

Mötet handlade om hur de kommande torsdagsträningarna ska se ut och jag tycker det känns riktigt lovande och skitskoj att klubben har vaknat till efter vinterdvalan!


Allmänlydnad

5:e dagen på klubben på en vecka.. och jag ska dit imorrn och på lördag igen. Man kanske borde köpt hus lite närmare?

Det enda jag vill skriva av mig lite om är en ganska traumatisk händelse som skedde under kvällen. Vi hade delat upp oss i 3 grupper och jag hade hand om lite inkallning. Allt flöt på fint och hundarna och deras ägare var så duktiga så. Även denna lilla hund. Men efter inkallningen så började hon luta sig jättekonstigt, sen blev hon helt vinglig och till sist lade hon sig ner. Först på mage och sen rullade hon över på sidan. Då var jag säker på att hon skulle dö för oss. Och jag kunde bara tänka: Inte igen!! Matte blev helt hysterisk och jag hade stora problem med att hålla ihop mig själv. Jag är ändå stolt över att jag utåt sett kunde hålla mig lugn, jag knäppte av hunden selen och satt och pratade lugnande med henne (samtidigt som jag försökte lugna matte) och strök hunden försiktigt och försökte bara sända över så trygg energi som jag kunde. Jag tänkte faktiskt att; dör hon så kan jag ändå inte göra mer än att försöka göra det så fridfullt som möjligt. När matte sprang iväg och försökte få folk att förstå att det hände nåt allvarligt så ville den lilla hunden resolut ställa sig upp och jag försökte hjälpa henne så gott jag kunde samtidigt som jag försökte nå fram till matte och förklara att hon stressade upp sin hund. Men det kanske var det som behövdes, jag vet inte. När hon och väl kom tillbaka med lite folk så halvstod hunden själv och ville absolut busa med en kotte. Det såg jag som ett gott tecken och på bara en liten stund hade hon kvicknat till helt och hållet. De skulle se till att kolla upp henne så förhoppningsvis får vi veta nästa vecka vad det kan ha varit som hände. Tur att jag hade fler kursare att ta hand om, annars tror jag att jag hade brutit ihop totalt. Jag bara skakade. 

Resten av kvällen så var det bara en film som spelades upp i mitt huvud om och om igen. Den när Akkra vinglade till, föll ihop och aldrig mer reste sig. Den värsta dagen i mitt liv.


Styrelsemöte

Styrelsemöte där jag framförallt fick intressant information gällande rallylydnaden. Det ska forskas vidare i!

Självklart tränades det lite hund före mötet.


Agilityträning

Pia och jag hade stämt träff på klubben för lite agilityträning. Hon körde alla sina tre och det är imponerande hur snabbt de lär sig!

Återigen så hade jag inget träningsupplägg för mina hundar, så Knox fick lite svårigheter i slalom (där han skäller ut mig rejält om jag är för otydlig!) men annars så fjantade vi mest runt.

Med Krut så försöker jag nöta in slalom, utan att nöta för mycket.  När en Whippet tröttnar, så tröttnar den, då kvittar det vad du säger! Men vi kör på med zick-zack slalomet, jag testar lite olika varianter för att känna mig fram vad som verkar funka bäst på just Krut. Självklart gör vi annat oxå, han har som sagt börjat fatta grejen så vi leker och har så kul som möjligt på banan! 


Kurs + kapplöpning

Dagen påbörjades i skogen, med allmänlydnadsgänget där jag är instruktörsassistent. Det var nosarbete som gällde idag och det är så himla skoj att se hundarna göra det de är skapade för! Knox och Krut fick följa med som sällskapshundar då det var för varmt för att jag skulle våga ha dem kvar i bilen. Vår FTW!

Efter det åkte jag vidare till kapplöpningsklubben där Knox fick springa sitt sedvanliga varv och Krut fick starta från stängd bur med skiva för gallret, vilket inte hjälpte ett dugg eftersom han lyckades sticka ut tassen mellan gallret och sidoväggen istället..

Jag frågade även om det fanns nån som hade någon gammal erfaren Whippet han kunde testa springa med nån gång.. Jag förstår att man inte vill låta sin hund springa med en annan hund som inte går rent, men samtidigt så måste han ju få chansen för att kunna förstå vad kapplöpning handlar om! Som tur var så hade Jörgen en tik han kunde tänka sig låta gå ihop med min ungtupp. Det ska bli oerhört spännande!


Agilityträning

Idag mötte jag och Henke upp en kompis på klubben för lite hundträning. 

Eftersom Henke var med så körde han lydnad med Knox och jag kunde ägna hela träningen åt Krut. Vi började med lite slalom. Klubben har precis köpt in ett zick-zack slalom (det är alltså inte helt rakt) och så fanns det bågar tillgängliga. Jag körde ett fyrapinnars och testade hur Krut reagerade på det. Sist jag testade med bågar så vägrade han att gå in i slalom alls. Men nu så verkade han tycka att det var en utmärkt idé! Han sprang på som om han aldrig gjort annat! Nåväl, nästan iaf...

1-DSC_7343-001

För övrigt så märks det verkligen att han börjar fatta vad det handlar om nu. Han är supertaggad på planen och börjar leta hinder att köra om inte jag är snabb nog att visa. Och snabb nog för en Whippet lär jag aldrig bli.. Jisses, man kan ju undra hur jag tänkte där?

Jag älskar hur som helst att se hans genuina glädje på agilityplanen, han älskar det verkligen!

Och jag kunde ju inte låta bli att låna Knoxen för några varv bland hindren oxå, vi tränade inte på nåt speciellt, men han fick iaf springa av sig lite.


Mer kapplöpning

Fick med mig både sambon och hans föräldrar till kapplöpningsbanan idag. De fick en smärre chock över hur Knox betedde sig..

Idag lät jag Krut starta från stängd bur. Vi har numer blivit av med problemet att han vänder sig om i buren och istället fått problemet att han försöker gräva sig ut genom gallret... Suck. Det hade väl inte spelat så stor roll om det inte hade varit för att jag är livrädd för att han ska skada sig. Fastna med en tass och så slår gallret upp. Skräckscenario! Dessutom så resulterar det i att han kom ut så här ur buren:

1-DSC_7179-001

Tänk er dessutom fler hundar i de andra boxarna...

Men han sprang fint och till min stora glädje så har han blivit rejält traständ nu! Det ger mig hopp om att han ska låta bli de andra hundarna på banan och kanske kunna ta licens iaf.

1-DSC_7200

Och Knox fick självklart springa sitt varv, även han.

1-DSC_7162