Ett riktigt hundliv

Blogg

RLD F

Klockan ringde 04.20, jag kände att en förkylning var på gång i kroppen och väglaget var minst sagt spännande. Men vad gör man inte? Dubbla klasser rallylydnad i Motala stod ju på schemat!

Jag har tidigare sagt att jag aldrig mer ska tävla Krut i dubbla klasser samma dag. Inte efter Katrineholm där vi gick en klass på förmiddagen och en på eftermiddagen i strålande sol och stark hetta. Våran andra runda den dagen var katastrofal!
Men så visade det sig att klasserna den här dagen skulle gå samtidigt, på två banor. Och jag var lite rädd att bli bortlottad, chansen är ju iaf något större att komma med på en start om man har anmält sig till två. Tänkte jag. Sen kom jag med på båda! Och tänkte - ok, jag testar. Nu vet jag ju iaf om att han kanske inte orkar två rundor och då kan jag ha en plan för hur jag ska hantera det i så fall.

Vi hade startnummer 9 på första banan. Krut var taggad innan vi gick in. Bortsett från andra skylten där han skulle lägga sig från gående och där han satte sig ner först (eftersom jag betedde mig jättemärkligt och började visa med handen så Krut trodde att jag ville ha hans tass istället) innan jag kom på mig själv - rätade på ryggen och bara sa 'ligg' istället. Då lade han sig ner. Men då hade vi redan fått felö (fel övning) och -10 p där. Ja, bortsett från det lilla missförståndet så lyckades vi göra alla andra skyltar utan att Krut bjöd på egna beteenden. Vi förlorade några poäng här och där pga bris (bristande samarbete) eftersom Krut hade så himla roligt att han var tvungen att springa lite mer än sin matte och även hoppa upp och pussa lite på henne i förbifarten på några ställen.. Jag kan leva med det. Känslan var kanon och vi hade jättekul!

Sen var det lite väntetid, eftersom jag hade tidig start i ena klassen så fick jag en sen start i den andra. Dryga 2 timmars väntetid. Krut var helt slut och sov som en stock i mitt knä. Anledningen till att han blir så extremt slutkörd av såna här tävlingar är inte hans dåliga tävlingsnerver eller liknande. Han klarar inte av att vara ifrån mig. Trots att det var husse som satt med honom medan jag banvandrade eller tränade lite med Aska eller åt frukost eller whatever så blir han helt förstörd. Det är synd. För det är så himla jobbigt för honom och jag vet inte vad jag ska göra. Mer än att inte utsätta honom för situationen alls då. Men riktigt så illa känns det inte som att det är. Han blir bara lite mer mentalt trött än de andra två.

Aska var helt oberörd av situationen, sov i hussens knä när vi väntade, tränade villigt med mig trots stojet runt om och var bara nyfiken på allt folk och alla hundar. Det ska bli skoj att börja träna henne på allvar sen.

När det var dags för bana nr 2 så märkte jag såklart att Krut inte var fullt så taggad som inför första rundan, men han var ändå med mig och sugen. Jag var redo att bryta om jag skulle tappa honom helt.

Men på den här banan gjorde vi inte en enda fel övning alls! Däremot så var han som sagt lite segare, gick lite mer bakom mig och jag såg att han övervägde att inte lyssna på mina kommandon. När han har fått nog så lägger han sig nämligen ner vid sitt. Och blir oftast sittande vid ligg. Och vägrar ställa sig på stå. Och sitter/ligger gärna kvar när vi ska börja gå igen. Väldigt motvals med andra ord. Men han kämpade på! Gjorde alla rätt och även här lyckades han springa lite mer än mig och även studsa runt mig. Så han hade fortfarande roligt.

Sen var det bara att vänta på prisutdelningen. Jag var ju nästan sist så det gick fort. Vid det laget stod Krut i mina knäveck och vägrade lämna mig en millimeter.

På första banan hade vi lyckats skrapa ihop hela 82 poäng! Och döm om min förvåning när det visade sig att vi lyckades få 81 poäng på den andra banan! Alltså två godkända resultat på samma dag!!! Med kommentarerna "Fin följsamhet och kontakt" Och "Glad och sprallig hund" Den ena domaren påpekade dessutom när jag hämtade protokollet och medaljen att hon hade tyckt det sett så himla trevligt ut.