Ett riktigt hundliv

Blogg

Årets agilitydebut!

Som jag har sett fram emot den - årets första agilitytävling, för båda grabbarna!

Tyvärr så började dagen inte så bra.
Första loppet med Krut, han tog slalom på tredje försöket, men var i övrigt superlycklig. Andra loppet med Krut, vi var felfria till slutet där hans matte stöp i backen så det visslade om det. Jag landade på axeln men reste mig och körde klart trots att jag kände hur hela armen hade domnat, det stack i fingrarna och jag hade svårt att röra på dem och att försöka röra på armen var det inte tal om.
Vi kom i mål på 42:a plats eftersom Krut blev helt förkrossad när jag ramlade och hoppade väldigt mycket på mig. Men slalom tog han på första försöket (det var precis efter fallet) så trots smärtan var jag nöjd. När jag väl kom in i funktionärsrummet efteråt så kom däremot tårarna. Smärtan var obeskrivlig. Och när jag vågade känna på axeln så stack det upp nåt där som inte ska vara där.  Som tur var så fanns det både naprapat, massör och sjuksyster på plats (som oxå tävlade) så jag fick hjälp och de tvingade mig att åka in till akuten och kolla upp vad som hade gått sönder.

Så jag missade Kruts tredje lopp men efter en röntgen så visade det sig att jag hade lyckats slå loss nyckelbenet. Det var alltså det som stack upp ur min axel. Jag fick en mitella och blev hemskickad igen. Eftersom jag hade sett fram så otroligt mycket mot att få tävla hela dagen, och även funktionära hela helgen, så ville jag inte missa alltihop. Min älskade man körde runt på mig hela dagen och först körde han hem mig så jag fick vila lite men till kvällen var jag tillbaka på tävlingsplatsen igen, med Knox den här gången.

Och hur gärna jag än ville så förstod till och med jag att jag inte skulle kunna springa med den smärtan, men jag fick tag i en klubbkamrat som gärna kunde tänka sig att springa med Knox. Så att iaf han fick göra nåt kul!
Och jag är oerhört imponerad av Sabina som tjejen heter. Hon har aldrig tränat med Knox, jag tror knappt hon har träffat honom och han har således aldrig träffat henne heller. Så i första loppet blev det några små missförstånd, men det såg överlag väldigt fint ut! Sen till nästa lopp så hade de justerat sig båda två så de fucking NOLLADE! Grym handler och grym hund! Jag blev så jäkla stolt över att skruttcollien faktiskt är så pass bra tränad att nån annan bara kan kliva in och köra honom på det där sättet. Hon sa efteråt att det märktes att han kunde sin skit.

Tyvärr så räckte Knoxs nolla inte till nån pinne eftersom det var så många BC's som oxå nollade, men jag är jäkligt nöjd ändå. För säga vad man vill, men det är fan så mycket bättre att jag gick sönder än nån av hundarna iaf!

Bloggerska

DSC_9569

Blogghistorik

«mars 2016»
tiontofr
010203040506
07080910111213
14151617181920
21222324252627
28293031

Senaste inlägg
Årets agilitywhippet 2019
Sammanfattning 2019
Knox 10 år!
Vintervila
Kapplöpning
Avslutning patrull
Debut i bruks!
Mer patrull!
KM i Patrullhund!
Patrull

Senast kommenterade
Aska skadad
Angenäma bekymmer
Colliemöte
Exteriörbeskrivning
Lydnadstävling i Finspång
Lydnadsträning
Styrelsemöte
Ridhusträning
Lydnad
Målsättningar 2013

Arkiv
2020
2019
2018
2017
2016
  •    December
  •    November
  •    Oktober
  •    September
  •    Augusti
  •    Juni
  •    Maj
  •    April
  •    Mars
  •    Februari
  •    Januari
  • 2015
    2014
    2013
    2012