Ett riktigt hundliv

Blogg

Krut fyller 6 år!

Världens snällaste, vackraste och bästa vän fyller hela 6 år idag!

 

DSC_6495-001

 

Det firade han bla genom att bli Sveriges 5:e bästa agilitywhippet för 2016! Med tanke på att jag har varit skadad vilket har gjort att vi tävlat väldigt lite förra året tycker jag att det är riktigt bra presterat!

 


Doftprov

15977782_10210465730992577_280997836811207918_n

 

Ikväll har vi varit till Kolbäck och gått Doftprov i eukalyptus med godkänt resultat för båda två!

Jag är så stolt över dem båda två och även lite grann över mig själv som faktiskt lyckats träna dem alldeles själv hemma till att lyckas med det här.

Vi var bland de sista, runt 8 på kvällen. Jag valde att gå med Krut först. Eftersom han har varit lite oengagerad i sitt letande hemma så fick han helt enkelt bli lite av en försökskanin. Jag har ju läst på och kollat på klipp på youtube om hur doftprov går till, men har ju inte gått nån kurs eller så så jag var ju inte hundra procent säker på vad som förväntades av oss. Hur som helst, tävlingsledaren förklarade sen kunde jag helt enkelt bara lita på Krut. Det var två rader med 6 kartonger i varje. Jag valde att gå på utsidan, så att han inte skulle bli splittrad av att gå för nära den andra raden. Kanske helt onödigt, men det var iaf min strategi.
Krut kollade noggrannt av varenda kartong i första raden, men markerade ingen. När vi skulle vända om för att ta nästa rad ner så tyckte han att en rad väl ändå kunde räcka. Så vi stod kvar vid första kartongen på rad 2 och jag bad honom återigen att 'leta'. Han kollade den kartongen men sen stannade han igen vid nästa. Jag tänkte att "jaha så var det med det". Men jag vet ju hur han är så jag fortsatte att vänta ut honom (3 min är ändå rätt lång tid) och bad honom återigen att leta vidare. Han suckade sen gjorde han som jag sa. Han markerade tydligt näst sista lådan i raden. Jag bad honom kolla den sista oxå och det gjorde han men återvände direkt till näst sista lådan. Jag kände mig helt säker och sa 'Markerat'. Det var rätt låda. Krut var godkänd!

Sen var det Askas tur. Jag litar fullt ut på hennes näsa, men inte hennes markeringar. Nåväl, återigen var det bara att hänga på hunden. De hade såklart flyttat runt på kartongerna så att inte jag skulle veta var lukten var.
Jag körde samma strategi på henne, gick på utsidan, ena raden upp, hon satte näsan i backen och gick med den precis bredvid kartongerna men nosade inte synligt på en enda av dem. Jaha.. ja, inte mycket att göra. Jag var inte helt säker på om hon följde nån annans tidigare spår eller luktade av kartongerna, men när hon markerade fjärde kartongen i första raden kände jag mig rätt säker.
Jag hade bestämt mig i förväg för att låta dem lukta av alla kartongerna oavsett, sen se om de markerar samma kartong två gånger. Så vi gick vidare, hon med nosen i backen precis bredvid kartongerna utan att röra vid en enda. Eftersom hon ignorerade 11 kartonger och markerade 1 så kände jag mig rätt säker, trots att intresset var väldigt svagt när jag gick till den kartongen igen. Jag sa iaf 'Markerat' och det var rätt låda. Även Aska var godkänd!

Underbart!

Nu ska vi bara hitta lite tävlingar oxå. Det börjar fyllas på med både doftprov och tävlingar i nose work kalendern men än så länge är det rätt klent om man inte vill åka hur långt som helst. Men vi har inte så bråttom. Det finns så mycket att syssla med som tur är.


Första gången i inomhushall för Cross

Vi blev medbjudna på träning i Lerviks inomhushall och jag tyckte det var ett ypperligt tillfälle att se vad Cross skulle tycka om det. Tanken var att bara åka dit, snacka lite skit, kolla läget och låta Cross insupa atmosfären.
Hon förvånade oss genom att inte bara kliva in i hallen utan problem utan dessutom vara nyfiken och efter en liten stund såg hon mest ut att vilja leka med hundarna där. Vi hade nog trott att hon skulle vara mer rädd av sig då vi de senaste veckorna (sen hon kom) mest har tränat på att fungera normalt i samhället, att kunna gå i trappor, i koppel, genom dörrar, över öppna ytor, inte skälla ut soptunnor eller stolpar osv, osv. För inte nog med att vi fick hem en 8 veckors 6 månaders valp, hon var precis i första spökåldern oxå.. En hel del märkliga idéer kan jag lova! Men nu börjar hon så smått visa vem hon är därbakom allt spökande.
Så vi till och med tränade lite där i hallen, tillsammans med massa andra hundar runt omkring. Mest kontakt, fokus, lek och lite följa John. Hon var med på noterna även om hon såklart var relativt lättdistraherad av allt rutomkring. Men jag gillar attityden! 

Whipparna var med och J testade att träna lite tricks med Aska, hon var superduktig! Gjorde saker vi inte ens tränat på än eftersom J missuppfattade vad jag sa. Så tydligen kan min hund redan backa i fotposition, det är ju bra att veta inför Avancerad klass.
Han testade även att träna lite med Krut, men Krut blev plötsligt akut döv och stod bara och tittade efter mig så där gav han upp.

Båda whipparna fick även testa att markera eukalyptus i lådor inför Doftprovet de snart ska göra. Krut var klockren, Aska var förvirrad. Nåväl.. det går som det går!


OneWay's Lita Ford

DSC_0155

 

Idag var vi och hämtade den här lilla godingen. Vi har valt att kalla henne Cross och hon är en 6 månader gammal collie. Vi var och hälsade på henne redan i början på december och runtomkring min födelsedag och jul där nånstans så blev det klart att hon skulle få komma hit. Av lite olika orsaker så blev det uppskjutet till nu i början på 2017, men med tanke på min skadade axel så var det nog inga fel heller.

Orsaken till att det blev just hon, eller ska jag säga orsakerna är bland annat att jag är hemma och sjukskriven just nu och en tid till och att hon redan är 6 månader gammal är perfekt. Jag ville även ha en tik och en blue merle, även om färgen kanske inte är det viktigaste. Sen har jag länge varit sugen på en OneWay collie så allt kändes som att det var menat när jag fick syn på annonsen. Anledningen till att hon har varit kvar hos uppfödaren är för att hon har potential för avel. Men hon har även potential att bli en bra arbetande hund och uppfödaren vet med sig att hon inte kommer kunna ge hunden det, så därav letade hon efter en träningsintresserad köpare. Och jag vill ju ha en collie med "lite mer i" så det kändes extra intressant. 
Egentligen tycker både jag och J att det är för mycket med 3 hundar, men samtidigt är vi båda sugna på en hund som är mer hund. En som vill vara med ute, som vill samarbeta, som är lite mer lättränad. Han tycker colliesar är fula, men som tur är tilltalas han av deras sätt och egenskaper. Jag kan inte tänka mig nåt annat än en collie.

Så nu får vi se hur hon utvecklas, lilla Cross.


Tillbakablick 2016

Då ska vi se hur bra jag följde mina egna mål och planer för 2016.

 

KNOX:

Planen med Knox var ju att bara starta honom i hoppklass och dessutom försöka få till fler starter än förra året. Det gick så där. På första tävlingen för året, i mars, så ramlade jag så illa när jag sprang med Krut att jag slog loss mitt nyckelben och inte ens kunde starta Knox överhuvudtaget. Nu är jag så envis att jag åkte tillbaka till tävligen efter att ha varit inne på akuten och röntgat mig och de konstaterade att de inte gör nånting åt lösa nyckelben och bad någon av mina klubbkamrater att springa med Knox i mitt ställe, så att han iaf skulle få springa! Han var anmäld till två lopp och Sabina ställde upp. I första loppet diskade de sig men i det andra kom de runt med en nolla fast utanför pinnplats. Hur grymt som helst! Dock så blev det Knox enda agilitystart på hela året. 
Sen vet jag att Knox har tagit ett godkänt resultat i Fortsättningsklass i rally och även har börjat träna Nose Work.

KRUT:

Krut skulle ju få ett år med bara agility och jag tror det kan ha varit ett klokt beslut. Nu ramlade jag ju som sagt på första tävlingen för året så det dröjde innan jag kunde/vågade starta honom fler gånger. Men i slutet av sommaren så fick vi till några fler starter, hela 14 stycken har han gjort under året och vi kom i mål i 8 av de loppen! Dessutom lyckades vi att plocka en pinne till i Hoppklass. Det är betydligt bättre statistik än förra året! I några få lopp har han känts så där typiskt Krutig, flummig och oengagerad, men på det stora hela så har det känts förbannat bra. Vi har haft fint flyt och de allra flesta slalom har suttit. Så nån form av utveckling har vi trots allt lyckats med. 

Nu är jag ju som jag är så även om vi bara har satsat på agilityn så kan jag ju inte låta bli att göra lite andra saker samtidigt. Så Krut är ställd en gång i år med ett Excellent som resultat. Han har även påbärjat Nose Work träning och startat en gång i Avancerad klass i rally. Målet i rallyn var att komma runt och det gjorde vi, med bra känsla och usla poäng.
Han har även under året haft lite fler möjligheter att springa rundbana med andra hundar. Han bråkar tyvärr fortfarande så det har inte blivit nån licens, men det känns fint att få se honom springa iaf.
Krut har även gått ett MH i år. Han är ju egentligen lite för gammal för det, men Aska skulle gå och en plats behövde fyllas så jag tänkte Varför inte? Han gjorde ett superfint MH, med etta på skott och stor tillgänglighet och nyfikenhet. Han avreagerade på allt och förvånade mig till och med genom att leka med testledaren. Det var oerhört roligt och intressant att få gå MH med båda sina hundar samma dag så där, de är så lika och ändå så olika.

ASKA:

Med Aska har jag lyckats med de flesta målen jag hade satt upp för oss.
Hon blev Viltspårchampion innan hon fyllde 2 år. 
Hon tog rundbanelicens och kom även till start två gånger under året, med en vinst och en sista placering som resultat.
Vi tog RLD N utan större problem och klämde dessutom till med att ta RLD F under samma år, den titeln på bara 3 tävlingar dessutom, alla med bra poäng.
Däremot så blev det ingen tävlingslydnad. Vi gick en kurs i början av året, men Aska är väldigt känslig och jag känner att det strikta i lydnaden inte alls passar henne. Så vi håller oss nog fortsatt till rallyn och annat.
Hon är bara ställd en enda gång under året men med Excellent som resultat så det är vi nöjda med. Skulle tro att hon är mer färdigväxt i kroppen nu så vi får väl se hur det går på utställningar här framöver..
Agilityn har jag tagit det lite lugnare med, men vi kom till start i slutet av sommaren. Visserligen bara i en inoff men det gick ändå över förväntan. Alla hinder är inte klara än, men Hoppklass kan hon, även om slalom behöver mer träning så klart. Tanken är vintervila sen helst starta upp med en kurs till våren och vara redo till nästa sommar!
Sen har såklart även Aska börjat tränas i Nose Work med målet att tävla nästa år. Hon är verkligen en naturbegåvning med nosen!

Vi gick även MH i år, precis som planerat och det var superintressant. Hela Askas kull var på plats så det var verkligen jätteroligt att träffa och se alla hennes syskon och hur de reagerade på MH't osv. Aska gjorde ett superfint MH även hon med etta på skott och att hon avreagerade på allt och hade mycket jakt. Hon var däremot lite mer otillgänglig, men det visste jag ju. Ville inte hanteras av testledaren och brydde sig inte om andra. Men med tanke på vad jag använder henne till så spelar det ju ingen som helst roll. Jag vet dessutom hur mycket hon har utvecklats i sin vardag när jag ser henne betydligt mer avslappnad med barn och att hon vågar gå fram till läskiga farbröder och hälsa osv. Så jag är nöjd med mitt arbete och hennes utveckling oavsett.

 

* * *

 

I övrigt så har det här året varit extremt turbulent för min del. Jag har fått ett nytt jobb där jag gått många utbildningar och även rest en del. Jag har även hunnit bli sjukskriven från det nya jobbet pga axeln. Jag skadade mig i mars, jag blev opererad i oktober. Läkningstiden beräknas ta mellan 6-12 månader (!) så exakt hur och när jag ska komma tillbaka till mitt fysiskt tunga jobb vet jag inte riktigt. Jag hann även med att både gifta mig och skilja mig under året. Då Knox är husses hund så har jag ju även förlorat honom. 
Jag har flyttat till annan ort. Jag har träffat en annan. Allt det här påverkar såklart hela mitt liv och även min hundträning, men jag tycker ändå jag lyckats åstadkomma en hel del.

Nu hoppas jag på ett betydligt lugnare 2017.

 

 

Bloggerska

DSC_9569

Blogghistorik

«januari 2017»
tiontofr
01
02030405060708
09101112131415
16171819202122
23242526272829
3031

Senaste inlägg
Årets första agilityträning
Syskon
Tvåbent lillebror
Kapplöpningssäsongen är igång!
RLD N RLD F Lita Ford
Brukskurs
Tankar
Målsättningar 2019
Sammanfattning 2018
Aska tävlar NW1 TSM

Senast kommenterade
Aska skadad
Angenäma bekymmer
Colliemöte
Exteriörbeskrivning
Lydnadstävling i Finspång
Lydnadsträning
Styrelsemöte
Ridhusträning
Lydnad
Målsättningar 2013

Arkiv
2019
2018
2017
  •    December
  •    November
  •    Oktober
  •    September
  •    Augusti
  •    Juli
  •    Juni
  •    Maj
  •    April
  •    Mars
  •    Februari
  •    Januari
  • 2016
    2015
    2014
    2013
    2012