Ett riktigt hundliv

Blogg

Sammanfattning 2017

Då är det dags att blicka tillbaka på året som varit.

 

Krut:

Tanken och målsättningen med Krut har ju främst varit agility och i viss mån lite rally, nose work och kanske lite springa.

Det har inte blivit så mycket med nåt av det. 14 starter i agility på ett helt år. Dock med en förbättring - vi diskar oss inte alls lika mycket längre. Vi kom i mål i 11 lopp av 14, men inte med en enda nolla.
Vi har inte startat i rally.
Vi har gjort en enda start i NW TEM, med 1 sök av 4 avklarat.
Vi provade på lite Whippetrace, men han bråkade även där, som väntat och när Aska sen skadade sig så har det inte känts värt att åka och träna med en hund som inte ens klarar av att ta sin licens. Så det blev inget av det heller.
Så vi har egentligen inte så mycket att skryta med i år. Mer än att han såklart alltid är världens sötaste hund. Och han har ju svart bälte i tiggeri samt en magisterexamen i soffmys.

 

Aska:

Aska, lilla Aska. Jag hade så många planer för henne. Inget blev som jag hade tänkt. Vi började med en officiell start i hoppklass i början av året iaf. Och ett godkänt doftprov i eukalyptus. Sen så påbörjade vi Whippetraceträningen på våren. Ungefär samtidigt som vi gick en agilitykurs. Men sen ville det sig så illa att Aska skadade sig så allvarligt att ingen form av fysisk aktivitet ens var att tänka på förrän till hösten. Och då menar jag lugn, kontrollerad fysisk aktivitet. Det har hela tiden varit ganska oklart om hon nånsin skulle kunna hålla på med varken agility eller kapplöpning igen. Nu i slutet av året testade vi lite inoff hoppklass igen och det verkar ha funkat fint. Hon har gjort 5 starter under året, alla disk.  
Det har inte heller blivit någon rally för henne och bara en start i NW TEM. Anledningen har helt enkelt varit att pga all osäkerhet, rehab, strul och trassel med hennes kropp så tappade jag all träningssug. Totalt. Det har varit tufft nog att få henne smärtfri. Så NW har vi sysslat med hemma, som sysselsättning, men till slut så kom vi med på en tävling och där satte hon 4/4 sök och fick ett diplom!
Hon är utställd en gång i våras, inoff, med VG har jag för mig och väntad kritik. Hon var lite stel redan då..
Man kan säga att det har varit lite av ett viloår för båda whipparna, den ena pga skada, den andra pga viss omöjlighet.

 

Cross:

Men jag har haft att göra ändå kan man säga! Vi har jobbat hårt på att få Cross att fungera normalt i livet, i träningen och i samhället. Det tog jättelång tid innan hon överhuvudtaget kampade, ville leka, såg nån vits i nån annan form av belöning än godis osv. Hon har även en del rädslor och allmänt knäppa idéer. Men för att kolla på tränings och tävlingsdelen av hennes liv;
Hon gick en klickerkurs med sin husse där hon visade att hon är ganska smart, vi gick även en onlinekurs i grundfärdigheter Cross och jag. Det var i våras båda dessa kurser, då dög fortfarande inget annat än godis så vissa svårigheter i träningen blev det ju. Det var så ovant för mig att inte kunna belöna med kamp och lek eller det sociala. Det gjorde att jag tappade suget lite, men sen helt plötsligt bara så där runt Cross' 1-års dag så lossnade det bara. Hon kom på att det var skoj att kampa och leka och efter det har hon utvecklats massor. Vi kom även igång med träning igen. Vi var med i en träningsgrupp och det har gett oss massor, men när de andra utvecklades i jättekliv medans vi tog myrsteg så valde jag att hoppa av den träningsgruppen. Vi hade inte där att göra. Men vi har tränat vidare och till slut så vågade jag anmäla till Nybörjarklass i rally. Det gick över all förväntan så vi tog våran första titel på bara 3 starter!
Hon är utställd en gång med Excellent som resultat.
Vi har gjort en start i Startklass i lydnad med godkänt resultat men inga uppflyttningspoäng.
Hon har fått bekanta sig lite med eukalyptus när jag har tränat de andra, men jag har inte lagt jättemycket engagemang i den träningen.
Vi har såklart spårat en del.
Hon är röntgad med bästa möjliga resultat.
Vi har påbörjat agilityträningen.

Så en titel i år och en hel del träning i lite allt möjligt är inte fy skam!



 

För egen del blev väl inte året riktigt så lugnt som jag hade hoppats. Det har varit fortsatt turbulent, med tuffa omställningar på många plan. Jag har inte riktigt haft ork eller lust att engagera mig i nån klubb, det har varit fullt upp ändå. Jag hade gärna gått lite fler kurser dock, men med mitt jobb har det i princip varit omöjligt.

 

 


Inoff agility med whippar!

Jag anmälde, för ganska längesen, båda whipparna till en liten inoff agilitytävling här på hemmaplan. Tänkte att det kunde va nåt skoj att se fram emot när man nu ändå skulle jobba hela julhelgen.

Sagt och gjort, vi åkte dit och Aska var först ut av mina två. Hon är en riktig liten tunnelidiot och lägga en tunnel precis bredvid slalom som hon inte kan riktigt än var kanske lite väl oschysst. Jag tror hon hann titta in i den där tunneln mellan varenda slalompinne!  I övrigt är hon riktigt jäkla duktig och jag undrar verkligen när hon har lyckats bli det för vi hinner ju aldrig komma igång med träningen på allvar mellan hennes skador.. Hon drar ju som sagt gärna till tunnlarna, men hon har även börjat få ett fint hindersug. Nu var det ju hoppklass då så det är ju bara de två grejerna + slalom som finns på banan. Hon är snabb som en jäkla raket så det är tur att hon har mycket självständighet i kroppen. Nu är det bara vanan och kunskapen som saknas.

 Sen var det Kruts tur. Han tävlar i XL och Aska i L så de går i olika klasser. Samma bana och jag hade ju redan sett ut alla svårigheter, som ingången i slalom tex, men jag tänkte 'vi springer! det är ju "bara" en inoff så vi satsar järnet!' Och se på fan. Tydligen vinner man när man vågar satsa. Krut var faktiskt den enda hunden som kom runt utan disk och jag gjorde bara en liten fegräddning, i övrigt sprang jag som jag hade tänkt. Vilken känsla vi hade! Och slalom. Han satte slalom. Bara så där.

Aska var först ut i andra omgången oxå. Den här gången tror jag hon var ännu mer omöjlig med tunnlarna, men hon är ju så söt och glad och snabb och charmig så både jag, domaren och publiken kunde ju inte annat än skratta åt henne när hon for fram. Jag valde att göra en liten enklare väg med desto fler tunnlar så hon hade skitkul och var bara så himla duktig. Om hon får vara hel så vi kan träna lite mer så kommer hon bli farlig. Och får jag bara styr på den där farten kommer Largehundarna få passa sig.

Och Krut då? Jo men han gick som en rutinerad och trygg agilityhund ska göra och vinner andra loppet oxå! Han var så fantastisk att springa med idag, inga dumheter, oengagemang eller egna idéer. Jag sa till hussen efteråt att medicinen för Krut kanske är att få göra absolut ingenting dagen före en tävling, för han kändes väldigt taggad och laddad, men hussen trodde inte att det skulle funka. Han sa att Krut är så random att man aldrig riktigt kan veta med honom och det är ju sant. Men jag kommer iaf testa det till nästa gång oxå. För så här ska det ju kännas! Om han gick så här alltid skulle det ju bli värt att åka massa mil för att tävla igen. Men vi får väl se till sommarn.. vad som händer. Hur han beter sig, hur det känns.

Jag är hur som helst sjukt glad över dagens två vinster!


Debut i Nose Work TEM även för Krut

Joråsatte, jag åkte till Torsby idag igen. De hade en två dagars och jag tänkte när jag anmälde att om jag anmäler båda så kommer förhoppningsvis iaf en av dem med. Båda kom med och då kan jag ju inte missa chansen. Så svårt som det är att få en plats på en NW tävling.

Så idag var det lilla Kruts tur. I första söket gick han superfint 'fot'. Han tittade väl på kartongerna, men han verkade mest undra vad de gjorde där. I andra söket klättrade han upp på en kartong och i tredje söket satt han väldigt fint framför mig och undrade var tusan jag egentligen ville att han skulle göra. Jag ville ge upp efter andra försöket, men domaren sa att "jag hade ju trots allt betalat" så hon tyckte att vi skulle försöka. Hon såg ju att Krut undrade över lådorna, även om han såg ut och betedde sig som att vi aldrig har gjort ett behållarsök i hela vårat liv. Så först vid fjärde söket så fattade Krut vad det var jag ville att han skulle göra och både sökte fint och noggrannt och dessutom markerade klockrent. Jäkla hund att ta tid på sig att slå på nosen! (och hjärnan)

Domaren trodde att Krut inte riktigt var säker på vad han skulle göra, men jag vill nog påstå att Krut bara gjorde vad han alltid gör. Nämligen precis som han själv vill. Jag säger inte att han jävlas med mig eller skiter i saker med flit, men allt som är lite jobbigt undviker han gärna. Han blir väldigt stressad av krav och då låser han sig.

Så summa summarum - jag kommer inte lägga ut fler pengar på varken behållarsök eller TSM på Krut (eftersom behållarsök ingår i TSM) eftersom jag inte tror att han kommer göra så mycket bättre ifrån sig än så här. Däremot kan jag tänka mig att anmäla till inomhussök eller fordonssök. Kanske eventuellt utomhussök oxå. Fast där är jag rädd att han skulle bli för distraherad. Men grabben har ju näsa, det är mest motivationen som saknas. Men annars har han verkligen börjat gilla inomhussöken, det är stor skillnad mot behållarsöken, även hemma. Han gjorde det ju dessutom väldigt fint på träningstävlingen vi var på.


Debut i Nose Work TEM för Aska!

Idag körde jag hela vägen till Torsby och tillbaka bara för att få spendera 400:- i startavgift på en Nose Work tävling. Ja, och för att ta ett snyggt diplom oxå såklart!

Det var lätt värt det värsta väglag jag nånsin kört i samt all väntan på plats för när det var våran tur så gick Aska in och bara levererade! Vi har ju haft lite problem med att hon inte markerar så bra, trots att jag vet att hon har en utmärkt näsa. Hon har bara inte haft tid att tala om för mig vart lukten är, hon har mest velat söka vidare. Så efter senaste tävlingsträningen så har vi övat mer på markeringarna. Delvis gått tillbaka lite i enbart markeringsträning, men där har jag känt att hon mest blivit förvirrad. Jag har väldigt svårt att få henne att förstå vad jag vill. Så istället har jag varit lite hårdare på att inte belöna förrän hon verkligen markerar och visar tydligt att hon har hittat nåt. Och det verkar ha funkat! För det var inte en tveksamhet i ett enda av söken idag. Hon visar tydligt när hon har nåt i näsan. Och hon är så fantastisk att jobba med. Går noggrannt igenom varenda kartong, stoppar mer eller mindre ner nosen i varje hål, men så fort hon konstaterar att det är tomt så går hon vidare. Så även jag har tränat här hemma på att verkligen se skillnad på när hon har nåt och inte och när man väl vet hur hon funkar så blir det ganska tydligt ändå. Nu ska jag inte säga för mycket, nästa gång kanske det inte alls går så här bra, men jag är sjukt nöjd med dagens prestation! Speciellt som jag har tränat in det här helt själv, inte gått nån kurs eller ens tränat det ihop med nån. Jag har själv fått henne att förstå vad jag vill och nu även att markera fint. 

För att verkligen nörda ner mig ska jag berätta lite mer ingående om dagens sök. Det var ju TEM, Tävling i Enskilt Moment, och idag innebar det behållarsök i ett ridhus. I klass 1 är det alltid kartonger. Man går 4 olika banor med en doftgömma i varje bana. Banorna var markerade fyrkanter med kartonger av olika mängd och storlek i.


I första söket var det stora kartonger. De stod i 3 rader och jag valde att gå en rad i taget. Jag vill att hon ska nosa på alla kartonger, även om hon markerar. Hon tycker det är så roligt att jag absolut inte tar ner henne genom att låta henne fortsätta leta trots att hon hittat och markerat men alltså inte fått nån belöning. När hon har luktat igenom alla så frågar jag om hon har hittat nåt. Då letar hon sig tillbaka till rätt kartong och visar mig igen.

I andra söket var det ganska många och ganska små kartonger. Dock i varierande storlek. De låg huller om buller men jag funderade en stund hur vi lättast skulle ta oss runt banan så att hon skulle söka igenom alla utan att jag missade nån. Även här markerade hon fint men jag ville att hon skulle leta igenom alla ändå.

Tredje söket var första där jag faktiskt inte såg nån tydlig markering när vi gick igenom kartongerna det första varvet. Först fick jag lite panik men när jag frågade henne om hon hade hittat nåt så markerade hon tydligt en kartong och visst var det rätt!

I fjärde söket var det jättemånga kartonger (det går även på tid!) och då hon markerade den femte kartongen så valde jag att säga 'Markerat' till domaren, för att slippa gå igenom alla typ 20 kartonger. Vilket jag hann ångra i precis samma sekund! Tänk om det inte var den, tänk om jag läst henne fel, tänk om vi missade sista söket när vi klarat de tre andra bara för att jag var för snabb att säga till?!  Nu var det rätt kartong och vi hade vårat diplom, men jag kommer nog inte göra om det igen. Jag vill vara helt säker och dubbelkollar hellre än chansar.

Efteråt pratade jag såklart lite med både domare och tävlingsledare och domaren var väldigt imponerad över min trygga, självsäkra Whippet för hon hade tydligen bara sett rädda små vrak innan (hej fördom!  ) som inte kunde använda näsan alls. Nu vet ju jag att whippar har fantastiska näsor (även om arbets -och samarbetsviljan kan vara lite si och så med) så jag tog alltihop med en nypa salt, men det är ju alltid kul att höra att ens hund imponerar på folk. Hon tyckte även att vi hade ett fint samarbete och att jag skulle lita mer på min hund. Då förklarade jag att jag vill att hon ska söka igenom alla kartonger oavsett markering och det kunde hon oxå förstå.
Tävlingsledaren sa att hon iaf skulle ta med sig en sak från den här dagen och det var att vara lika strukturerad som jag. Vad glad jag blev över att höra att jag har påverkat nån positivt bara genom min tränings(och tävlings)metod! Jag var tydligen den enda som faktiskt hade kollat av banan innan jag gick in och även lagt upp en plan för i vilken ordning vi skulle söka av den. Det förvånade mig stort. Men det kommer sig väl lite av att Aska tenderar att söka lite i ring om inte jag är med och styr vart och vad hon ska söka av.. Och så är jag rädd att glömma nån låda eller inte ha koll på vad vi har gjort. Kontrollbehov delux, yes.

Ska även nämna att varje sök var på 2 minuter och nu vet jag inte vilka tider vi hade (ser det imorgon) men TL säger alltid till när det är 30 sek kvar och det behövde hon iaf inte göra på nåt av söken.

Jag är så glad, vilken hund jag har!

Bloggerska

DSC_9569

Blogghistorik

«december 2017»
tiontofr
010203
04050607080910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

Senaste inlägg
<3
Cross
Agilitytävling med alla 3
Brukslydnadskurs
Patrullkurs
Bevakningskurs
Spårträning
Cross agilitydebut!
Bruksträning.
Aska vinner på hemmabanan!

Senast kommenterade
Aska skadad
Angenäma bekymmer
Colliemöte
Exteriörbeskrivning
Lydnadstävling i Finspång
Lydnadsträning
Styrelsemöte
Ridhusträning
Lydnad
Målsättningar 2013

Arkiv
2019
2018
2017
  •    December
  •    November
  •    Oktober
  •    September
  •    Augusti
  •    Juli
  •    Juni
  •    Maj
  •    April
  •    Mars
  •    Februari
  •    Januari
  • 2016
    2015
    2014
    2013
    2012