Mitt mål för året är som sagt bland annat att försöka komma iväg och tävla mer. Och när Krut har gått så pass bra på agilityn på senaste så bestämde jag mig för att anmäla honom till Ulricehamn. Det har inte känts värt att åka så långt med en hund som man vet kommer diska sig, men han har börjat kännas riktigt rutinerad att springa med.
I första loppet så låg det en tunnel under balanshindret och Krut ÄLSKAR balanshindret, vilket tydligen gjorde kaos med hans hjärna. Så han fattade lixom inte grejen riktigt, även om jag till slut fick in honom i tunneln. Så jäkla trist när det loppet var det första jag någonsin kört där slalom inte var med!
I andra loppet låg tunneln kvar likadant men med en annan vinkel så var Krut uppe på balanshindret innan jag hann få stopp på honom..
Och i tredje och sista loppet så lyckades han med konststycket att gå in på fel sida första pinnen i slalom. Den har han inte gjort på flera år! Så det var som vanligt nåt litet i varje lopp som gör att vi inte når ända fram. Nu är det iaf inte baara slalom.
Summa sumarum så innebär detta att jag nog inte kommer åka riktigt så långt med bara Krut i framtiden heller. Om jag får till slalom på Aska och hon är fräsch nog så kan det kännas mer värt att åka, eller om jag får låna Knox, vilket jag hoppas. Eller senare, när den lilla blå är redo för start. Men Krut kommer nog få tävla lite mer hemmaomkring ett tag till..
2018-02-03 17:59 | 0 kommentarer